Hur kan en människa vara så lycklig men samtidigt så olycklig?
Jag har ett bra liv. Jag är frisk, lever tillsammans med min själsfrände. En underbar man som jag kämpat hårt för att vinna kämpat hårt för att få vara tillsammans med. Jag väntar vårt barn tillsammans med denna underbara människa och då torde väl i alla fall livet vara ganska bra? Absolut
Det är bara det att jag mår så himla dåligt. Jag vet inte om det är hormoner eller om det verkligen är så att jag mår dåligt. Eller.. stryk det förresten. jag vet exakt varför jag mår dåligt. Jag är ensam. Så fruktansvärt ensam. Jag känner mig som en fånge i min egen lägenhet. Jag sitter uppe sent på natten för att kunna sova bort hela dagen. Men till vilken nytta? Jag tvättar, diskar och lagar mat tills Han kommer hem. Sedan får vi fem timmar tillsammans innan han går och lägger sig. Jag får fem timmars umgände om dagen. Det suger!! Speciellt om det blir som det blev idag (och som händer ibland). Han säger att han skall åka till affären, och sedan är han borta en timma och när han kommer hem har han varit hemma hos sina föräldrar och lämnat mig ensam i mitt fängelse.
Jag kanske överdriver en aning, men faktum är att höjdpunkten för mig på en tvåveckorsperiod är återbesöken hos MVC. Och då är det en riktig skata jag går till också. Kanske bara hormoner, men jag känner mig ful, äcklig och tjock (inte bara för att jag är gravid) utan tjock på andra ställen.
Jag saknar mina föräldrar och mina få vänner därhema. Om sanningen skall fram har jag inte speciellt många vänner. Men ALLA är långt borta.
Har jag gjort ett misstag? Lite sent att ångra sig nu, men jag vill verkligen inte bo häruppe. Är inte riktigt säker än hur långt jag är beredd att gå för att slippa vara här. Det vet jag inte. Trodde verkligen att det var häruppe jag ville bo, men så var inte fallet.. Men han vill inte flytta. Hur gör man?
Det är bara det att jag mår så himla dåligt. Jag vet inte om det är hormoner eller om det verkligen är så att jag mår dåligt. Eller.. stryk det förresten. jag vet exakt varför jag mår dåligt. Jag är ensam. Så fruktansvärt ensam. Jag känner mig som en fånge i min egen lägenhet. Jag sitter uppe sent på natten för att kunna sova bort hela dagen. Men till vilken nytta? Jag tvättar, diskar och lagar mat tills Han kommer hem. Sedan får vi fem timmar tillsammans innan han går och lägger sig. Jag får fem timmars umgände om dagen. Det suger!! Speciellt om det blir som det blev idag (och som händer ibland). Han säger att han skall åka till affären, och sedan är han borta en timma och när han kommer hem har han varit hemma hos sina föräldrar och lämnat mig ensam i mitt fängelse.
Jag kanske överdriver en aning, men faktum är att höjdpunkten för mig på en tvåveckorsperiod är återbesöken hos MVC. Och då är det en riktig skata jag går till också. Kanske bara hormoner, men jag känner mig ful, äcklig och tjock (inte bara för att jag är gravid) utan tjock på andra ställen.
Jag saknar mina föräldrar och mina få vänner därhema. Om sanningen skall fram har jag inte speciellt många vänner. Men ALLA är långt borta.
Har jag gjort ett misstag? Lite sent att ångra sig nu, men jag vill verkligen inte bo häruppe. Är inte riktigt säker än hur långt jag är beredd att gå för att slippa vara här. Det vet jag inte. Trodde verkligen att det var häruppe jag ville bo, men så var inte fallet.. Men han vill inte flytta. Hur gör man?
Blå fot
Förra fredagen var det tråkigt på jobbet. Inte så mycket folk och så kom det ett stort sällskap som kunde minimal svenska ohc inte ett ord engelska. Jag försökte förstå vad det var de ville handla och de blev mer och mer frustrerad över att jag inte kunde turkiska. Det slutade med att de blev otrevligare och otrevligare och jag blev frustrerad.
Köpet blev i alla fall färdigt och det firade jag med att ta ut all min aggression på väggen i biljettcenter. Det är betong. Det gjorde ont. Det resulterade i ett stort blåmärke och en spricka i höger fot. Lysande
Min ångest blev lite bättre idag i alla fall. Denise blev stucken av ett bi igår.. STackars bi.. Det dog ju..
Fick ta en bild på ELin idag. Den är värd mycket skall ni veta, för henne får man ALDRIG ta kort på..
Köpet blev i alla fall färdigt och det firade jag med att ta ut all min aggression på väggen i biljettcenter. Det är betong. Det gjorde ont. Det resulterade i ett stort blåmärke och en spricka i höger fot. Lysande
Min ångest blev lite bättre idag i alla fall. Denise blev stucken av ett bi igår.. STackars bi.. Det dog ju..
Fick ta en bild på ELin idag. Den är värd mycket skall ni veta, för henne får man ALDRIG ta kort på..
Jag älskar OS
Sitter och tittar på OS-invigningen och jag älskar det. Jag älskar ljuset, musiken, dansen och alla glada människor. Jag älskar att se folk marschera in i vackra kläder. Speciellt fantasitskt tyckte jag att det var att en slöjbeklädd kvinna fick bära flaggan för iran. Världen på rätt väg?
By the way
Jag börjar makea some friends i Boden. Allt tack vara familjeliv.se. Skall ta en fika med en av dem när jag åker hem en vecka nu i augusti. Är fortfarande rätt skeptisk på att bo där, MEN nu får jag ju i alla fall lite sällskap medan jag silently längtar tillbaka till södern..
I can not stop smiling..
Har varit på ett sådant 3D-ultraljud idag och jag är alldeles överväldigad. Allt är så himla skönt. Saker som man vanligtvis inte märkt förrän efter födseln är nu avklarat. Det finns fem tår på varje fot, och fem fingrar på varje hand. Och En bekräftad pojke är det ju också,, =)
Det är bara såååå skönt. Jag har ju varit så orolig för att han inte skulle växa som han skall eftersom jag inte har så mycket mage. Men han var frisk och joxade runt inne i magen. Skönt att se. Vid ett tillfälle såg det faktiskt till och med ut som att han plutade med munnen och pussade..
Det är bara såååå skönt. Jag har ju varit så orolig för att han inte skulle växa som han skall eftersom jag inte har så mycket mage. Men han var frisk och joxade runt inne i magen. Skönt att se. Vid ett tillfälle såg det faktiskt till och med ut som att han plutade med munnen och pussade..
?
Egentligen har jag skrivkramp men har man lovat att man skall uppdatera bloggen så har man. Modest som jag är så tycker väl jag väl att det kanske inte spelar någon roll eftersom det bara är typ sju stycken plusminus tre som läser min blogg när jag uppdaterar så really, what difference does it make? Eller så är det bara jag som är på extremt dåligt humör.
Mitt dåliga humör beror enbart på att vissa personer, och inga namn nämnda här, får ens arbetsmoral att bli lägre än glocalnet..
Jag skall strax byta dator.. återkommer.. eller inte.. whatever.
Ledsen..
De senaste dagarna har varit katastrof. jag har känt mig så himla nere och varit ledsen mest hela tiden. De där jävla hormonerna håller på att göra mig GALEN! Jag känner mig ensammast i hela världen. Tur att Han är så förstående och till ett sånt stort stöd, men vad hjölper det när han är hemma i vår lägenhet i Boden och jag ligger i min gamla säng i morgongåva. Jag känner mig ensammast i hela världen.. Jag vet att jag skrev det lite tidigare däruppe men så känner jag.
Sådärja, nu har jag gråtit en liten sväng till. Det här är helt sjukt. Skulle föredra att må fysiskt dåligt istället för det emotionella helvete jag går igenom..
Skall försöka att ta mig samman nu och gå på en liten promenix med vovven.,.
Pusssss
Sådärja, nu har jag gråtit en liten sväng till. Det här är helt sjukt. Skulle föredra att må fysiskt dåligt istället för det emotionella helvete jag går igenom..
Skall försöka att ta mig samman nu och gå på en liten promenix med vovven.,.
Pusssss
Går allting för fort?
Kanske, men vad fan spelar det för roll? Varför skall så många lägga sig i hur snabbt sker och ting går i mitt liv. Jag har väntat hela mitt liv på att få vara lycklig. Nu är jag det och likförbannat skall folk hitta på någon anledning att "mock" me. Jag har väntat hela livet på att få vara "normal" och lycklig. Jag är lycklig. jag är lycklig häruppe, även om jag kanske känner mig lite ensam from time to time, men jag har ju alltid Honom.. Kanske går livet för fort. Det var ju en massa saker vi hade planerat göra innan den här tidpunkten skulle komma, men allt finns kvar till senare.
Do I make ANY sense at all? Vill inte säga så mycket till för många ännu.....
Vi är nu relativt inflyttade i vår lägenhet. Det är en fin liten lägenhet, men vi lär ju vara tvungna att lämna den om typ ett år.. =)
Pussssss
Do I make ANY sense at all? Vill inte säga så mycket till för många ännu.....
Vi är nu relativt inflyttade i vår lägenhet. Det är en fin liten lägenhet, men vi lär ju vara tvungna att lämna den om typ ett år.. =)
Pussssss
Tristess..
.. även fast jag skulle behöva göra miljontals saker, så som att ta en promenix med hunden, gå ner till affären, packa resväska , röja i lägenheten samt plocka ner saker i kartonger. Problemet är bara att jag inte riktigt vet vad jag kan stoppa ner och vad jag inte kan städa undan riktigt än.. Men jag skulle behöva göra något vettigt, men jag har så jävla svårt att ta tag och verkligen göra någonting vettigt. Suck
Åker nog upp till boden imorgon kväll eller möjligtvis på måndag kväll igen. Denna gången till en ny lägenhet, den jag skall ha tillsammans med med Honom. Aaah. Underbart. Livet är bara så himla bra just nu, så jag väntar bara på att allt skall gå åt helvete igen. Det har ju en tendens att göra det när det gäller mitt liv.. Men den här gången hoppas jag verkligen inte att det kommer att göra det.. Jag vill vara med Honom, åh så länge jag har velat vara med Honom. Samboförhållandet skrämmer mig nog lite ändå. Förra gången jag provade blev ju inte resultatet ultimat. En stor fet jävla katastrof blev det, mycket för att det nog egentligen inte var den personen jag visste att jag ville dela livet med. Jag var förälskad, det var jag, men han var dålig för mig. Han blev dålig med tiden. Med Honom blir det bättre, jag gtror och hoppas det.
Skickade iväg ett gäng arbetsansökningar till various places in Luleå och Boden häromdagen. Får jag inget jobb däruppe snart så måste jag jobba på Grönan i sommar, och det betyder att det kommer att gå en hel jävla sommar med litet umgänge med Honom. Vill inte, vill inte, vill inte.
Planerna ikväll, om nu Sara har hunnit nyktra till sedan igår är väl att jag skall bege mig in till uppsala och dricka vin och spela singstar, som de stjärnor vi är jag och sara.. =) Länge sedan jag träffade henne nu så det kommer at bli GRYMT kul. Hon är en av få jag verkligen kommer att sakna. Nåväl, hon får komma och hälsa på, det är bara så. Hon MÅSTE göra det. Liksom Jennie! Där hör du Jennie, jag vet att du är en av få som läser!
Nähä.. Börja göra något vettigt? Förmodligen inte, men jag måste i vilket fall ner till affären innan de stänger klockan tre. Jävla håla jag bor i. Men inte länge till.. Muuuuaaaahahahahaha!
Pussssss
Åker nog upp till boden imorgon kväll eller möjligtvis på måndag kväll igen. Denna gången till en ny lägenhet, den jag skall ha tillsammans med med Honom. Aaah. Underbart. Livet är bara så himla bra just nu, så jag väntar bara på att allt skall gå åt helvete igen. Det har ju en tendens att göra det när det gäller mitt liv.. Men den här gången hoppas jag verkligen inte att det kommer att göra det.. Jag vill vara med Honom, åh så länge jag har velat vara med Honom. Samboförhållandet skrämmer mig nog lite ändå. Förra gången jag provade blev ju inte resultatet ultimat. En stor fet jävla katastrof blev det, mycket för att det nog egentligen inte var den personen jag visste att jag ville dela livet med. Jag var förälskad, det var jag, men han var dålig för mig. Han blev dålig med tiden. Med Honom blir det bättre, jag gtror och hoppas det.
Skickade iväg ett gäng arbetsansökningar till various places in Luleå och Boden häromdagen. Får jag inget jobb däruppe snart så måste jag jobba på Grönan i sommar, och det betyder att det kommer att gå en hel jävla sommar med litet umgänge med Honom. Vill inte, vill inte, vill inte.
Planerna ikväll, om nu Sara har hunnit nyktra till sedan igår är väl att jag skall bege mig in till uppsala och dricka vin och spela singstar, som de stjärnor vi är jag och sara.. =) Länge sedan jag träffade henne nu så det kommer at bli GRYMT kul. Hon är en av få jag verkligen kommer att sakna. Nåväl, hon får komma och hälsa på, det är bara så. Hon MÅSTE göra det. Liksom Jennie! Där hör du Jennie, jag vet att du är en av få som läser!
Nähä.. Börja göra något vettigt? Förmodligen inte, men jag måste i vilket fall ner till affären innan de stänger klockan tre. Jävla håla jag bor i. Men inte länge till.. Muuuuaaaahahahahaha!
Pussssss
Darling..
My heart... It feels like my chest can barely contain it. Lika it's trying to escape because it doesn't belong to me any more. It belongs to you. And if you wanted it, I'd wish for nothing in excange - no fits. No goods. No demonstrations of devotion. Nothing but knowing you loved me too. Just your heart, in exchange for mine..
Love you!!
Love you!!
Det är så konstigt..
.. hur så mycket kan hända på så kort tid. Dagen började när jag satt och tittade på avsnitt av Sex and the City när en peabgubbe ringde och sökte herrn. lämnade hans mobilnummer och tänkte inte mer på det. Sedan får jag ett sms av peter där det står att han är på sjukhuset, skall sövas ner och opereras. Det är underligt hur mycket skit man hinner tänka. Hur människan har en lustig tendens att alltid hinna tänka det värsta.
Nu var det i och för sig inte så farligt, men det kunde ha varit det och det får en att ångra det lilla dumma man sagt och gjort. Har gråtit en massa idag innan jag faktiskt visste vad som hade hänt, så jag är alldeles trött i ögonen och huvudet nu..
Nä nu skall jag försöka ta mig ut till sjukhuset (jag har ingen aning om hur man gör det by the way) och sedan skall jag åka hem till tråkigt morgongåva. Hmm.. Herrn kommer inte hem ikväll så det känns konstigt att han nite skall ta avsked av mig vid tåget.. Hmm.. Om man har lite tur så blir peter sjukskriven så han kan komma ner och hälsa på mig.. =) Är det helt fel att vara ego i den här situationen..?
Anyway.. Snart sambo. Jippieeeeeeee!. =)) FAN vad kär jag är i den mannen..
Pusssssss
Nu var det i och för sig inte så farligt, men det kunde ha varit det och det får en att ångra det lilla dumma man sagt och gjort. Har gråtit en massa idag innan jag faktiskt visste vad som hade hänt, så jag är alldeles trött i ögonen och huvudet nu..
Nä nu skall jag försöka ta mig ut till sjukhuset (jag har ingen aning om hur man gör det by the way) och sedan skall jag åka hem till tråkigt morgongåva. Hmm.. Herrn kommer inte hem ikväll så det känns konstigt att han nite skall ta avsked av mig vid tåget.. Hmm.. Om man har lite tur så blir peter sjukskriven så han kan komma ner och hälsa på mig.. =) Är det helt fel att vara ego i den här situationen..?
Anyway.. Snart sambo. Jippieeeeeeee!. =)) FAN vad kär jag är i den mannen..
Pusssssss
Tristess
Sitter framför tvn och väntar på att någonting intressant skall hända, men det verkar inte göra det. Herrn ligger fortfarande och sover och jag är hungrig, irriterad och har en lätt huvudvärk. Men som vanligt får man väl skylla sig själv. Hade första tendensen till smågräl nu på morgonen också. Eller inte ens det. Han drygade sig och jag blev skitsur. Kanske onödigt. men vadfan.. Inte ens jag som är så himla fantatisk kan vara på topp jämt.
Undrar vad som händer ifag. Inte mycket förmodligen. Det enda jag vet är att ikväll tänker jag inte missa melodifestivalen. Ja jag erkänner, jag är en schlagernörd. Men det är ju såååå roligt. Känner jag herrn rätt så kommer det börja SMSas och ringas lite senare och har jag tur så har inte han någon lust att festa heller. Har jag otur kommer det komma en massa folk hit, som jag inte alls har lust att vara trevlig mot ikväll. jag vill bara ta det lugnt, mysa med Honom, äta kladdkaka och titta på melodifestivalen. jaja vi får väl se.
Hemgång på onsdagkväll. Suck! Hade inte åkt hem överhuvudtaget om jag inte var tvungen. min syste fyller 30 år om en vecka och jag känner mig tvungen att åka dit. Nåja. Snart flyttar jag ju hit i alla fall.. =).
Det är underligt. jag som sagt att det skulle dröja lääääänge innan jag skulle bli sambo igen, efter alls skit med en viss person i mitt förflutna. Men nu känns det helt plötsligt rätt. Han har funnits i bilden ett tag nu och äntligen har vi två fått en chans. Det känns rätt. I can't wait!
Pusssss
Jag HATAR folk som inte plockar upp efter sina hundar!
det är så extremt låg stil att inte göra det! Så det så. Man går längs gatan, minding sina egna business och så *klasch* så kliver man i en äcklig hög av någonting som man inte alls vill kliva i. Usch. Hundägare som jag är ar jag alltid en påse i fickan när jag ger mig ut på promenix med mitt odjur. jag är ansvarsfull!
Varför?
Min mamma är fenomenal på att få en att ha dåligt smvete. Fan också. För en gångs skull är jag faktiskt glad. SÅ där glad på rikigt och så finner hon en väg att få mig vara ledsen. Jag som var på så jävla bra humör. Ringde min mamma och frågade om jag kunde komma och hon bara grät. Helvete också: MÅåste hon vara så jävla egoistisk i det här fallet?
Halvvägs på gång
Hallååå
Nu har jag fixat ännu mer inför nästa visit till norr. Betyg och arbetsintyg ligger på köksbordet och lägenheten är uppsagd. Nu har jag bara en timme lite drygt på mig ifall jag skulle ångra det. YEAH, like THAT would happen.. EVER!
Oroar mig dock för min mor, skall ta och knalla upp till dem nu på en stund för att prata lite. *suck*
Ooh, ooh, baby, touch me and I come alive.
I can feel you on my lips I can feel you deep inside.
Ooh, ooh, baby in your arms I finally breathe.
Wrap me up in all your love.
That's the Oxygen I need..
Pusssss!
Nu har jag fixat ännu mer inför nästa visit till norr. Betyg och arbetsintyg ligger på köksbordet och lägenheten är uppsagd. Nu har jag bara en timme lite drygt på mig ifall jag skulle ångra det. YEAH, like THAT would happen.. EVER!
Oroar mig dock för min mor, skall ta och knalla upp till dem nu på en stund för att prata lite. *suck*
Ooh, ooh, baby, touch me and I come alive.
I can feel you on my lips I can feel you deep inside.
Ooh, ooh, baby in your arms I finally breathe.
Wrap me up in all your love.
That's the Oxygen I need..
Pusssss!
