Semester
Efter många många veckors av hårt (nåja) arbete befinner jag mig numera på nordligare breddgrader och försöker ta det lugnt. Blandade känslor över att sluta på Grönan igen. Blir alltid så deprimerad över tanken att inte se många av dem på ett år (och några av dem aldrig mer). Jobbigt.
Är jävligt taggad över avslutningsfesten. Kommer att bli SÅÅÅ kul. Undrar om Helena har varit på Rio och köpt in min korsett. *nyfiken. Åh, det kommer att bli sååå jävla kul!
Jennie, Helena, Elin.. jag saknar er!
Är jävligt taggad över avslutningsfesten. Kommer att bli SÅÅÅ kul. Undrar om Helena har varit på Rio och köpt in min korsett. *nyfiken. Åh, det kommer att bli sååå jävla kul!
Jennie, Helena, Elin.. jag saknar er!
"du är det fulaste jag någonsin sett"
Nu gott folk har jag gjort det igen. jag har lyckats stöta mig med fulla äckliga förvuxna tonåringar (säkert inte äldre än nyblivna 18) på krogen. De började kalla mig för både det ena och det andra när jag råkade flytta på en av fjollornas stolar på "After" i Stockholm igår kväll. Detta var föga förvånande. Idioter med dåligt ordförråd är inte speciellt ovanligt.
Det jag däremot blev förvånad över var att de kallade mig för "det fulaste jag någonsin sett": Mina tankar i det sammanhanget är.. Hur tänker man då? Tror dessa IQ-befriade småungar att det skall på något sätt vara en förolämpning? Att det på något sätt skulle vara värre än ett knytnävesskal rätt över näsryggen? Att jag skulle be om ursäkt för att jag var full, hade dålig balans och knuffade till hennes stol och genast beställa in ett helrör för att be om ursäkt? Att jag skall hem och gråta över min egen fulhet? jag vet inte, men det känns som att de hade kunnat komma med mycket värre saker. Jag har också svårt att föreställa mig att de verkligen inte sett någon fulare än jag.. Jag hade svårt att hålla mig för skratt, vilket provocerade glinen ännu mer. Men när jag sedan sträckte på ryggen och sa "ja men kom då" till de stackars liven sjönk de ihop.. Skrämmande? Ja! Ful? Inte så värst!
Det jag däremot blev förvånad över var att de kallade mig för "det fulaste jag någonsin sett": Mina tankar i det sammanhanget är.. Hur tänker man då? Tror dessa IQ-befriade småungar att det skall på något sätt vara en förolämpning? Att det på något sätt skulle vara värre än ett knytnävesskal rätt över näsryggen? Att jag skulle be om ursäkt för att jag var full, hade dålig balans och knuffade till hennes stol och genast beställa in ett helrör för att be om ursäkt? Att jag skall hem och gråta över min egen fulhet? jag vet inte, men det känns som att de hade kunnat komma med mycket värre saker. Jag har också svårt att föreställa mig att de verkligen inte sett någon fulare än jag.. Jag hade svårt att hålla mig för skratt, vilket provocerade glinen ännu mer. Men när jag sedan sträckte på ryggen och sa "ja men kom då" till de stackars liven sjönk de ihop.. Skrämmande? Ja! Ful? Inte så värst!
Välkommen till min nya blogg!
Det verkar vara så jävla poulärt att varenda jävel skall ha en egen blogg och spy galla över allt och alla som irriterar mig. SÅnt är jag bra på. Att spy galla alltså, så nu är det min tur att ge sig in i leken. Den enda fundering jag faktiskt har är.. Varför i hela friden skulle någon läsa det jag skriver. jaja. En dag gott folk är jag statsminister i det här landet, och då kommer de som inte hänt med i händelseförvecklingarna i mitt kassa liv, ångra sig bittert. Muuuuahahaha!
